söndag 26 augusti 2012

Topp och svart

Tack alla ni som kom och gjorde DM-finaltävlingen här i Umeå möjlig; publik, läkare, flaggvakter, kökspersonal, domare, fuktionärer, sponsorer, mekaniker och förare så klart.
Både Anton och Rustan körde Yamaha denna gång och för första gången i samma tävling. Dagen började ungefär som den brukade, Anton var med i toppen direkt medans Rustan tog det lugnare. Det fortsatte liknande förutom att Rustan brukar klättra uppåt i resultaten men i sista kvalet var det tvärtom, han tappade bara mer och mer och kunde inte alls försvara sin plats. Till finalen bytte vi motor och direkt kunde Rustan börja avancera i fältet, från sin nionde startruta kryssade han genom fältet och körde bland annat om Anton och låg på femte plats. I några varv låg han bakom rutinerade Carl, som gjorde ett gästspel i klassen, och gång efter gång kände Rustan att han hade bättre fart i slutet av det snabbaste partiet på banan och gjorde först ett försök att bromsa sig förbi men släppte av, vilket i sig är intressant för på nya karten sitter de uppdaterade Swissbromsarna med ventilerad skiva och de fungerar mycket bättre än de tidigare som han aldrig riktigt litat på. På nästa varv bestämde sig Rustan för att det var dags och körde upp jämsides och gick på bromsarna med perfekt precision men då hände det som förstörde hela dagen. Anton försökte köra "följa John" men bromsade inte med samma känsla, kanske för att han inte riktigt vant sig vid Yamahans högre fart och större vikt, utan knuffade runt Rustan som sin tur knuffade till Carl som kanske tack vare knuffen fick kedjehopp och fick bryta. Rustans kart stod kvar på banan och han försökte knuffa igång sig och kom så pass att motorn började tända men eftersom vi inte tränat på ingångknuffning lyckades han inte innan fältet kom igen varvet senare. Antons knuff renderade honom svart flagg och så var det god natt för honom också.
Alfred var snabbast hela dagen och presterade kanontider som ingen var i närheten av men ändå kom Linn ifatt och om efter halva finalen ungefär. Där bakom henne under några varv samlade Alfred ihop sig och tog tag i sin körning och helt enkelt körde om henne för ta målflagg som etta, grattis, trea kom Albin, bra jobbat med sina 15 kilos övervikt.

2 kommentarer:

  1. Bra skrivet, en av de bästa uppdateringarna hittills! Dock kan man ana vem som skrivit och hur tankegångarna gick på vissa ställen...

    SvaraRadera
  2. Jo det blir väl så att man skriver mer om den ena än den andra, speciellt som Anton inte hade några problem med sin kart.
    /Rikard

    SvaraRadera