torsdag 18 augusti 2011

I Vuollerim gick det som sagt ganska bra, både Rustans och Anton kartar hamnade i Parc Fermé och kontroll av förgasare och insugsgummi. Jag tänkte att när jag ändå hade motorn lös skulle jag passa på att sätta dit det nya insugsgummit jag hade liggande. I Luleå klagade Rustan på att motorn dog vid höda varv och jag försökte leta vad felet kunde vara, bla upptäckte jag att pulshålet genom gummit var nästan helt täppt med gummirester, så jag blåste rent det och trodde att problemet var löst. Dagen fortsatte med samma strul och Rustan sa att han fick pumpa med gasen i de snabba partierna för att inte motorn skulle dö helt. Orutinerad som jag är eller kanske rättare sagt orolig för att göra nåt olagligt så kontaktade jag inte teknikern om att få byta insugsgummi utan fortsatte med samma hela dagen. Jag hade det också monterat när vi for och tränade igår och här i Umeå står man som mekaniker på ett av ställena där det går som fortast på banan och nu kunde jag själv se och höra hur motorn dog av när han passerade mig. Jag tog då och satte tillbaks det gamla gummit och karten började gå som vanligt igen. Jag har tidigare trott att det där med folk som klagar på insugsgummina var skitsnack men nu har jag själv drabbats och inser att inte ens sprillans nya grejer kan man lita på.

1 kommentar:

  1. Jag skulle kunna göra en lång lista...
    Med det nya fästet är i alla fall en del av problemen lösta. Men det stora problemet är att det verkar vara ojämn kvalite' på gummina. Vissa funkar en hel säsong, vissa funkar inte alls. Eftersom jag har hunnit byta några har jag också sett att det är skillnad på en del mått som känns viktiga.

    SvaraRadera