Rustan har inte kört någon RMC-tävling tidigare och det blev en erfarenhet att ta med sig. Vi insåg inte att träningen på fredagen var dagen då det var mest körning. Man kunde köra 9 pass med 15 minuter vardera och att komma dit och göra några varv med slitna träningsdäck var inte rätt taktik utan vi skulle haft åtminstone en uppsättning helt nya däck att köra slut på för att få någorlunda koll på inställningarna och för att bygga upp känslan för vad man kunde göra med nya däck. När vi väl la på nya däck till tidskörningen på lördagen gick det 8 tiondelar snabbare mot för Warm up. Om vi hade insett de skillnaderna hade vi haft mer information att gå på för fortsättningen av helgen. Annars fungerade både motor och kart utan strul. Inget som gick sönder utan bara normalt slitage som däck, drev och kedjor. Ganska fantastiskt med tanke på att det 28 kartar på bana samtidigt och att det smällde lite nu och då. Den som tog mest stryk var nog mekanikern men även Rustan kände av att Alvik Ring börjar bli väldigt hoppig och det sliter på ryggen. Ny asfalt på vissa delar eller rent utav hela skulle vara bra. Resultatmässigt gick det egentligen skapligt med en 19:e plats på lördag och en 16:e plats på söndag. Vi hade en målsättning att komma på den övre halvan men nådde inte riktigt dit men söndagen med näst bästa NC-åkare är nog godkänt när man ser hur vissa satsar på utrustning och med inhyrd mekaniker och så vidare. Få se vad som händer nästa säsong om det det blir någon fler RMC eller om vi satsar på KZ. Här uppe i Norrlandscupen återstår 3 deltävlingar med dubbeltävlingen i Lycksele samma helg som Rustans syster gifter sig och finalen i Voullerim. Med tanke på att vi redan kört 6 tävlingar och inte ens halva sommaren gått känns det lite tomt.
Under lördagens tävlingar slutade Anton som tia och bäst bland Norrlandsförarna med sju tiondelars marginal till Jonatan Arvidsson från Lycksele. I söndagens förfinal låg Anton trea ett tag innan han olyckligtvis blev omkörd på sista varvet och slutade som sexa. Att sedan starta som sexa i finalen och ligga i ytterspår genom de två första kurvorna på Umeåbanan är väldigt ofördelaktigt. Anton kom ut ur tredje kurvan först som 13-14 kart. Efter ett antal fina omkörningar under den fjorton varv långa finalen lyckades Anton köra upp sig till en fin åttonde plats. Att sluta som tia och åtta i det sällskapet är vi jättenöjda med och att dessutom vara bäst bland alla Norrlandsförarna i sju av åtta heat och finaler under helgen är riktigt roligt. Nu ser vi fram emot att åka till Lidköping den 5-6 augusti och prova musklerna mot de bästa igen.
Arrangörsmässigt gick det bra vad vi kunde se från våran horisont som deltagare med heat som rullade på, mat som serverades, toaletter städades, flaggor viftades, front fairing, däck och motorer som kollades och Radne som hade med sig hela sin organisation.
För första gången stod både Anton och Rustan i Lindholmracings tält, tack för support.
