Då var sista träningen före helgens dubbeltävling i Haparanda och Luleå avklarad. Vi var i Ö-vik och tränade på förmiddagen. Toppen väder med 22 grader varmt och lätt vind. Grabbarna körde ca 1-1,5 sekunder bättre per varv än tidigare träningar. Förklaringen ligger nog i att Anton och Rustan gör bättre spårval nu. Gokartarna fungerade också utan problem så det är bara att göra rent och smörja, så är dom redo för helgens övningar i Norrbotten. I filmsnutten ovan så ser du hur det ser ut när grabbarna tränar, som du kanske ser så finns det utrymme för ytterligare förbättringar av spårvalen.

Det har blivit nytt däcksreglemente i klasserna micro och mini i år. De nya däcken från Bridgestone ser inte ut att hålla lika länge som dom gamla däcken från Vega. Första uppsättningen däck är nästan slut och måste bytas rätt snart. Med tanke på att vi inte har någon egen bana att träna på så har det blivit kört lite jämfört med i fjol då dom gamla Vegadäcken höll hela säsongen. Framdäcken har nöts mer på innerkanten så jag skall nu byta sida på däcken så att dom nöts jämt och håller ett tag till. Jag måste beställa nya däck så att vi har till tävlingarna i Haparanda (lördag) och Luleå (söndag).

En del företag har bättre service än andra. I våras så köpte vi en begagnad Alfano (tid och motorvarvtals instrument) på Blocket för 1500:- Gissningsvis så är den minst 3 till 4 år gammal. Tyvärr så fungerade den bara första träningen när vi hade monterat den på karten. Så det blev till att sända in den för reparation till Alfano via Radne Motor. Min gissning var att det skulle kosta 1000 – 1500:- att få den reparerad. Dröm om min förvåning när den kom i retur så kostade det 0:- att få den lagad. Det enda som återstår av våran gamla alfano är givarna och plastbakstycket, allt annat är NYTT.

Vi hade som sagt stora problem med regnet under helgens tävling. Gokartarna överstyrde alldeles för mycket. Vi har nu i efterhand fått lite idéer om hur vi skall ställa in gokartarna till nästa gång vi kör på regn, så vi får väl se hur det går. Synd att vi inte har någon bana i närheten att testa regnkörning på. Det är inte så roligt att åka 10 mil för att regnträna i Ö-vik eller Lycksele.

Killarna slutade på 13:e plats för Anton och 14:e för Rustan. Men dom var rätt nöjda med placeringarna med tanke på att ovanan med regn var rätt stor. Och båda lyckades köra hela finalen utan att snurra av banan, vilket annars hände rätt många gånger under dagen.

Version 1.2 av värmeskyddet lossnade under finalen i helgens tävling. Skyddet fungerade mycket bra under tiden det satt på plats och bakaxeln blev inte uppvärmd. Anledningen till att det inte vill hålla är nog att aluminium inte är tillräckligt värmetåligt (smälter vid drygt 600grader). Så version 2.0 kommer att tillverkas i stål.

På vägen hem blev det soligt och fint ju mer vi närmade oss hemtrakterna.

Förarmötet hölls inomhus i klubbstugan som är väldigt fin, god mat serverades också. Där träffade vi på en man som hörde oss klaga på regnet och han hävdade att Östersund minsann brukar ha flest soltimmar i Sverige. När vi gick ut därifrån anade vi vad han menade för visst sken solen en stund men samtidigt regnade det intensivt. :-)

Regnoverall på.

Det glamorösa racinglivet.

Vi har i helgen varit på deltävling nummer 2 i Östersund och det kan sammanfattas med

REGN.

Vi som mekar kan tydligen inte justera kartarna för regnkörning och killarna kan inte köra något vidare på såphalt undelag heller. Snurrningarna avlöste varandra men i finalen smög de i mål och kom i alla fall inte sist eftersom det var några andra som snurrade bort sig. Ännu en nackdel med att inte ha någon hemmabana denna säsong. Mer detaljer och foton kommer.

Då var version 1.2 av värmeskyddet för bakaxeln klart, nu är alla bockar gjorda med radie för att öka hållfastheten. Ett stag är också popnitat fast för att minska vibrationerna. Nu är värmeskyddet monterat med en distans på baksidan dels för att få det tätt mot lagerfästet och även åstadkomma en luftspalt mellan skyddet och lagret för att minska uppvärmingen av lagret.
Fästskruvarna till sidoboxarna hade nästa vibrerat av på ena sidan. Jag har nu bockat om fästet till den sidoboxen så att den inte kan röra sig lika mycket som tidigare och naturligtvis bytt skruv.
Nu håller allt på att vara klart och fixat för att åka till Östersund till helgen.

Full fart.

Sen var det ju en förälder som inte kunde låta bli att provköra en av grabbarnas kartar. Wroooom.

Grabbarna körde rätt bra och höll nästan jämna steg med en hemmaförare som också tränade i dag. Det blir ingen mer träning före nästa deltävling i Norrlandscupen i Östersund nästa söndag.

Värmeskyddet över bakaxeln fungerade men inte tillräckligt bra, det vibrerade sönder. Vibrationer är en av orsakerna till att alla muttrar på kartarna är av låstyp. Det blir till att konstruera ett nytt värmeskydd.

I dag var vi Lycksele och tränade, det var mellan 24 och 28 grader varmt. Grabbarna och vi fick dricka lite mer än normalt. Även gokartmotorerna behövde lite mer bensin för att gå bra i värmen.

Både Anton och Rustan kör med väldigt korta chassin på sina kartar vilket väghållningsmässigt är bra, det för i och för sig med sig en del problem: Svårt att få tag på tillräckligt korta kedjor, problem med stolstag som tar i motorn, tajt att få in sidoboxarna mellan fram- och bakhjulen osv. Under helgens tävlingar i Piteå så uppmärksammades vi på ytterligare ett problem. Avgasröret mynnar ut så att avgaserna sprutar rakt på bakaxeln vilket får till följd att den blir så varm efter ett heat att det inte går att ta i den. Detta gör att axeln blir längre och lagren börjar då klämma och axeln snurrar inte som den skall. Vi såg att framförallt att Anton tappade i slutet av heaten mot sina konkurrenter, det kan också ha berott på en lite för snålt ställd förgasare. För att lösa detta problem har vi nu bockat till ett skydd som skall avleda avgaserna från bakaxeln. Förhoppningsvis så minskar detta uppvärmningen av axeln. Vi får se hur det fungerar på nästa träning.

Då var första tävlingen i Norrlandscupen avklarad. Anton och Rustan har levt upp till förväntningarna och gjort en bra debuttävling. Anton slutade som 8 och Rustan som 15 av 18 startande i klassen Micro. Rustan hade lite otur i finalen, som kördes i hällande regn och snurrade av banan på sista varvet. Anton snurrade också av banan i andra tidskörningen vilket gjorde att han inte fick så bra start position i kvalen. Men trots dessa missöden så är båda grabbarna nöjda med sina insatser i tävlingen. Gokartarna har också fungerat bra utan några som helst problem.

Bilderna uppifrån ner:

Alla får pokal på prisutdelningen, fotografen hann tyvärr inte få fram kameran i tid.

Slutställningen.

Anton på startplattan flankerad av andra förare, mekaniker och föräldrar.

Rustan på startplattan.

En stämningsbild ifrån mektälten i depån.

Då var det dags att förbereda sig för den första tävlingen. Vi kollar att alla delar sitter fast på gokarten så att inget lossnar under tävlingen. Vi försöker få information om drevning, förgasarinställning osv av de som tävlat tidigare på den aktuella banan. Vi kontrollväger kartarna och grabbarna för att komma så nära de 97 kilona som möjligt. Hoppas nu att alla prylar och reservdelar ryms i släpvagnen, jämfört med träning är det en hel del som ska med, brandsläckare, stolar, tält, kläder, sovsäckar, mat med mera.

Vi måste även klistra på debutantränderna på nummerskyltarna. När man är debutant så skall det sitta vita ränder runt nummerskylten så att övriga förare ser att det är en nybörjare som kör. Debutanter / nybörjare kan kanske köra lite konstiga spår på banan ibland. Som debutant startar du sist i alla heat utom finalen där du startar på den plats du kör till dig. Debutant är du dom tre första tävlingarna du kör. I år blir det lite konstigt när tävling tre och fyra i Norrlandscuppen går samma helg i Haparanda respektive Luleå. Normalt så tävlar man som debutant ända tills man kan visa upp en riktig tävlingslicens. Det blir ju lite besvärligt att få tag på en sådan mellan lördag och söndag när det är stängt på Bilsportförbundet (SBF). Jag har kollat med SBF och det finns inga formella hinder att killarna kör utan debutantränder i Luleå, om det är OK med arrangören. Så vi får se om det inte fixar sig. Anton och Rustan är ju såklart sugna på att köra utan debutantränderna så fort som möjligt.

Just hemkomna från träning på Varggropens karting i Ö-vik som i år är vår närmaste bana. Vi känner oss riktigt nöjda, vi hann prova lite olika drevningar, förgasarinställningar, däckstryck och alla våra motorer. Varvtiderna var nästan i klass med en rutinerad hemmaförare och det första gången som grabbarna kör med nya kartarna och däcken på den banan. Tyvärr så hann vi inte plåta något så ni får hålla till goda med en skiss på ramarna till våra kartar.

Idag är det gokartmässa i Umeå på MotorPro som är den lokala leverantören av delar.
http://www.norrlandscup.se/inbjudan/Motorpro%20Massa%20Umea%202009.pdf

Tre lyckliga grabbar med sina pokaler. I karting ska man ha reglementsenlig klädsel på prisutdelningen, ibland är det lite si och så med det men här stämmer det ju. Foto Ove Karlsson.

Isbana är bra träning i att köra mjukt, fästet påminner om att köra i regn. Som ni vet bor vi inte i Kaliforninen så det blir alltid någon tävling som går i vattnets tecken. ;-) Foto Mats Alfredsson.

För effektiv träning har vi monterat laptimers, den håller koll på de bästa varvtiderna och hur mycket motorn varvat under ett träningspass.

Kart tillsammans med förare ska i Microklassen ha en minimivikt på 97 kg. För att komma upp i det har Antons kart blyvikter monterade på taktiska positioner.

Karten ser ut som ett riktigt ismonster med sina långa dubbar. I Trehörningen brukar de ploga en mindre bana som lämpar sig för kartar, minicrossar och fyrhjulingar. Bilden är tagen av AKO.

Umeå AK kartingsektionen är Norrlands största. http://www.umeaak.se/sektion.asp?Avd=2&Name=Karting

Filmsnutt från den ena isbanan i Hörnefors där det kommer att köras isracing vintern 2010 och arrangörerna vill att det ska bli uppvisningskörning med gokartar i pausen.

Vi är redo är ni?

Lördag den 9 maj var vi iväg på träningsdag på gokartbanan i Lycksele. Hemmabanan Alvik Ring är riven och en ny håller på att byggas. Vi kommer att måsta åka till de andra banorna i Norrland för att träna denna sommmar.

Bilden visar hur Rustans kart ser ut.

Full fart uppför backen.

Börje och Anton åkte på träningshelg till banan i Rättvik i slutet på april.

Här syns också hur kartarna ser ut. Det är Tecnokartar med årets boxar och dekalkit. Anton har nummer 81 i år och Rustan nummer 82.

Väldigt sköj och så håller man rattrosten borta.